Läxfria elever blev bra på att ta ansvar för sitt lärande

 När föräldrarna inte kan hjälpa till, kan läxor bli en orsak till att eleven inte får kunskap nog att följa skolarbetet. Foto: iStock

2011-05-16

Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola – med  resultat klart över riksgenomsnittet.

Varje vecka tar hundratusentals svenskar arbetsuppgifter med sig hem från jobbet. Många av dem är barn och ungdomar. Då kallas jobbet läxor. På så sätt skiljer sig elevernas arbetsvillkor från hur det är på andra arbetsplatser.

Läxor anses ha flera egenskaper som i mångt och mycket tas för givna. En är kärlek och omsorg. Läxor bidrar till att barn och föräldrar kommer varandra närmare när föräldrarna hjälper sina barn. Men här finns ett par komplikationer.

Läxor är det som skapar flest konflikter mellan föräldrar och barn, konstaterar Lucas Forsberg i en avhandling om föräldraengagemang . Ofta handlar det om när läxan ska göras. Föräldrarna säger “nu” och barnet säger “sen”, och så är grälet igång. Dessutom bidrar läxorna till större skillnader mellan elever. Föräldrarna måste ta över rollen som pedagog  med varierande resultat.

Läxor orsak till att elever inte hänger med

För de elever som har föräldrar som av olika anledningar inte kan hjälpa dem med läxorna, blir läxan en orsak till att de inte kan hämta in den kunskap de behöver för att hänga med i skolarbetet.

En rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, konstaterar att läxhjälp ger mer jämlika förutsättningar. Nu finns professionell läxhjälp att få även utanför skolan, men den kostar oftast pengar, vilket spär på ojämlikheten.

En annan aspekt på läxor är “arbetsfostran”. Eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt eget lärande genom att de får läxor som de gör hemma och sen ska redovisa i skolan. Men det stämmer inte, menar Linda Lindahl, rektor på Rotundaskolan i Västerås. Skolan har 400 elever från F-9.

Rotundaskolan är en helt läxfri skola. Så har det varit sedan starten för tio år sedan. För att kompensera för den tid som elever i andra skolor lägger på läxläsning och hemarbete, lägger Rotundaskolan ut 1200 extra timmar under nio år.

Skoldagen börjar och slutar samma tid varje dag och det finns inga håltimmar. Däremot finns det möjlighet att få extra hjälp i skolan för den som behöver extra hjälp. Eleverna väljer själva den hjälp de behöver. Och om det behövs får de tips och råd om vad de behöver lägga mer tid och kraft på.

När skoldagen är slut är arbetsdagen över

- Läxor kan fungera om man får hjälp. Men vilka är bäst på att hjälpa, om inte lärarna? Genom våra “extra arbete-pass” får pedagogerna och eleverna tillsammans koll på vad som fungerar och inte fungerar, hur eleverna ligger till och vad de behöver extra hjälp med. Dessutom betyder det att när skoldagen är slut så är också arbetsdagen slut, säger Linda Lindahl.

- Här gäller eget ansvar, delaktighet och helhet.

Många menar att  själva huvudsyftet med läxor är att bidra till ökad kunskap -  ju mer tid eleverna lägger på studier desto mer ökar kunskapen. Om det verkligen är så, borde det betyda att eleverna på Rotundaskolan har sämre resultat än elever i andra skolor, men så är det inte.

Det genomsnittliga meritvärdet ligger över snittet för riket, samma sak gäller andelen behöriga till nationella program på gymnasiet, liksom andelen elever som nått målen i alla ämnen.

De vuxna ser läxan som en möjlighet och läxans värde är högt och etablerat. Men eleverna delar inte de vuxnas ofta outtalade  syn på läxor. Ingrid Westlund, fil. dr i pedagogik, skriver i artikeln “Läxan – en svårfångad företeelse ” att yngre elever inte ser någon koppling mellan läxor och ansvarstagande/planeringsförmåga. De har svårt att se läxorna som en möjlighet – tvärtom anses de i många fall finnas till “för våra synders skull”.

Ingrid Westlund bloggar om läxor på forskning.se.

“Det har vi redan gjort i skolan”

Många forskare finner ett samband mellan läxor och resultat, andra hittar inte några samband alls. Det finns även exempel på negativa samband. Det skriver skolforskaren Jan-Olof Hellsten, Uppsala, i en översikt från slutet av 90-talet.

Svensk forskning om läxor är inte särskilt rikhaltig, konstaterar han också. Den forskning som finns är framför allt inriktad på att undersöka lärares, rektorers och andra vuxnas syn på läxor.

Att läxor bidrar till ökade kunskaper är en grundmurad uppfattning, det vittnar eleverna på Rotundaskolan om. Karin, Gustav och Linnea går i nian på Rotundaskolan. De har aldrig haft läxor, men det har naturligtvis deras kompisar som går på andra skolor. Och kompisarna är skeptiska till att de lär sig det de måste, utan läxor.

- Det händer att vi träffar kompisar som tycker att det är konstigt och att det inte kan vara bra utan läxor. När de berättar vad de har i läxa berättar vi för dem att “det behövs inte, det har vi redan gjort i skolan.

Läxfria i grundskolan – bra på läxor i gymnasiet

De är också väldigt nöjda med att inte behöva ta med sig arbete hem.

- Det är en bättre känsla när man går hem, säger Oliver, som går i fyran. Men blir mer motiverad att göra klart i skolan för att slippa jobba hemma, säger han och får medhåll av klasskamraterna Elsa och Tindra.

Niorna tycker också att de har lärt sig att ta ansvar för sitt eget lärande.

- Vi får ta mycket ansvar. Vi skapar våra egna läxor, det är upp till en själv att se till att göra det man behöver. Men vi får också den hjälp vi behöver i skolan, föräldrarna har inte så mycket att tillföra, säger Gustav.

Den synen på det egna ansvaret bär eleverna med sig till gymnasiet, menar Linda Lindahl.

- Det är klart att vi har funderat över hur det går när de kommer till gymnasiet och de får läxor. Men när vi träffar gymnasieelever som har gått här säger de “det är klart att vi har läxor, men det är inget problem, vi gör dem i skolan, på håltimmarna”, säger de. Då har det blivit precis som vi har hoppats, vi har lärt dem strategier för att använda sin tid, säger hon.

Föräldrarna blev mer delaktiga

För eleverna blir läxfriheten snabbt en självklarhet och ett stort plus, men föräldrarna ifrågasätter den ibland. Oro för att barnen inte lär sig tillräckligt kan vara en orsak, kontrollbehov en annan. “Hur kan jag ha koll på vad min son eller dotter gör i skolan om de inte har läxor”?

- Men det går snart över, konstaterar Linda Lindahl. Dels vet de ju om det från början, dels ser de att vårt sätt att kommunicera fungerar. Vi har loggböcker, där eleverna berättar vad de gör och hur de planerar för att nå målen. Loggböckerna tas med hem och föräldrarna signerar när de har läst. Vi har också webben där föräldrarna kan följa hur det går för deras barn. Dessutom är de välkomna att hälsa på när de vill.

- Vi servar föräldrarna mindre än andra skolor, lägger mer ansvar på dem. Vårt sätt att kommunicerar förutsätter delaktighet, inte bara mottagande av information, säger Linda Lindahl.

Text: Thomas Ernald